torsdag 19 november 2015

Pausfågeln Red Robin

Tycker det passar bra med den fina julfågeln så här i de bråda förberedelserna till advent:-)

onsdag 18 november 2015

Lite julblomster

Tyckte det var dags och snart tar de säkert slut, köpte vit cyklamen, rosa julkaktus och amaryllis också den i rosa, tror jag inte haft det förut, det fanns vit, polkagrisrandig, helröd, äppelblom (den är otroligt fin) och så rosa. Härligt med blommor inomhus att piffa upp med.

Tårar och värme och klokskap

https://www.facebook.com/jrous92/videos/10156190732035487/?pnref=story

Åh den lille gossen med sin far, vilken klokskap de besitter, jag gråter, en intervju ovan i Paris, lyssna, den är översatt till engelska nu.
 ♡  ♡ 

tisdag 17 november 2015

Guds änglar

Både intressant och roligt att läsa om lite positivt i dessa dagar, en motvikt till allt som bara ses som hinder.
Måste säga att jag visste i stort sett ingenting om detta folk som räknas som ett minoritetsfolk i sitt land och då är 9 miljoner och i grannlandet en halv miljon. Alltså som vi då i antal.
De har fört en kamp för sina rättigheter under lång tid och det fanns lite att läsa om det från 1800-talet redan. De är kristna och konflikterna mellan regim och detta folk har gjort att civila varit på flykt i många år, i eländig bergsnatur, bott i hyddor, sökt skydd i djungler och slutligen flyktingläger där dessa som kommit till Sverige berättar att de levt i 10 år. De fick status som kvotflyktingar och med FNs hjälp skulle de få komma till ett nytt land. De hade tänkt sig Australien men hamnade i Storfors i Värmland:-), en liten ort med drygt 2000 invånare. Ja och där började solskenet, kanske mest för orten. Efter fem år talar de flesta svenska, har jobb och praktikplatser, studerar och barnen går i skolan förstås och så är många av dem duktiga inom sång och musik.

Det är en sådan ensidig information i läsning, hörande och tittande i dessa dagar från press, radio och TV, jag kollar mycket de brittiska istället som har andra resurser och analyserar mer och är fler på plats. Svenska journalister skriver ungefär samma allihop, en börjar sen fortsätter de andra.

Och vad Sverige ska göra nu undrar jag? Sverige är ett litet land och kan inte vara med och peta överallt, politiker här uttalar sig ofta så skämskudden måste fram, den ena efter den andra. Det där twitter är inte så lyckat för svenska politiker.

Så, känns bra då att läsa något mer och med positiv klang så man får lite bredd och djup:

http://www.dagen.se/livsstil/, i länken där går att bläddra fram bilderna på den glada sången m.m.

Nästan 300

När jag tänker på dem så blir jag orolig, de har rest till ett land som de inte är födda i utan är födda här samtliga och är medborgare i vårt land men har minst en förälder från det land de återvänder till nu, för att utbilda sig och ansluta sig till den där gruppen som heter detsamma som vi har sådan glädje av på vintern med skridskoåkning. Sverige sägs ha koll, kanske mer än vi får veta, bäst så antagligen och den myndighet som ansvarar för kollen av dessa personers utresa/inresa säger att ungefär 40 stycken har dött och 125 har återvänt till Sverige, till jobb, studier och annat kanske. De är från myndiga i ålder och upp till 30 år, många av dem har en egen familj. Är makar och pappor, ja även makar och mammor finns med för att delta. Reser iväg och kommer tillbaka. Vi får hoppas att den där myndigheten vet vad den gör. Det här var de som funnits här sedan födseln, nu vet vi inte hur det ser ut riktigt detta år med det som händer. Och hoppas att inte fler politiker är alltför naiva. Tänker på den kvinnliga som förordade förtur till jobb, bostad m.m. när de återvände. Bra om hon visste lite mer...

Av det som händer skräms vi naturligtvis och det medför en stor osäkerhet som förstås är meningen.

Måste titta tillbaka lite i historien, det har uppdagats så mycket mer om den och det skrivs böcker och även veteraner som de kallas har äntligen öppnat munnen, ja innan de dog, några lever i hög ålder.

Det sägs att upp till 500 svenskar, mörkertalet är dessutom stort, reste alldeles frivilligt till Tyskland en gång på 1940-talet för att "hjälpa". De fick utbildning där för att delta i förintelsen och kriget på Tysklands sida mot övriga världen och kallades officerare. De berättar att de dödat civila och lite mer knapphändigt om annat. Liknelserna är stora med dem idag, även om det skiljer för de hade ingen som helst anledning att åka till ett för dem främmande land utom den övertygelse de bar på och några kanske drevs av någon sorts barnslig äventyrslust utan att tänka på konsekvenserna.

Någon hade en tyskfödd mor eller far. Världen gick i kras, en del av dessa svenskar deltog i striderna mot det som idag heter Ryssland, tillfångatogs, sändes till läger, några vet man till Gulag, några släpptes. Andra försvann men landet där i öster verkar ha koll för de upprättade en lista 1949 på samtliga de tillfångatog.

En del kom tillbaka till Sverige, förhördes, fick lite straff för att de stuckit från sin värnpliktsorder, andra fick fängelse för att de lämnat ut uppgifter om Sverige som spioner. Övriga lämnade man därhän.

Intressant är det att se på historien men hopplöst om man ser vad detta kan leda till.
                        Men solen går ned ännu, är vackert men mörkret faller snabbt

måndag 16 november 2015

Gårdagen är förbi...

Saffransvåfflor och julmusik ja det blev det, plockade fram en bunt julskivor och vi lyssnade på allt ifrån Oh helga natt till irländsk julmusik (älskar det) och däremellan mycket om ljus, det behövs i dessa mörkertider.

Saffran från Lanzarote men odlad i ett annat land ser jag, ja det landet som har världens finaste saffran, Iran. Minns när min kompis och kollega kom hem därifrån och jag fick ett hekto:-), kunde dela med mig och det räckte i flera år, den var utsökt. Vi undrade hur hon fick med sig allt, hade sju resväskor på hemresan, fina tyger och annat till inredning och gardiner, presenter och mycket mer. Jo på Arlanda fanns inga väskor på bandet men de körde hem dem tror jag en vecka senare, allihop, troligen gick det till så att de inte ens var med på hennes plan. Men särskilt bekymrad var hon inte, hade varit med om värre.

Föräldrarna ville att hon skulle fly som ung flicka, så hon fick skydd i ett bra land, andra jag lärde känna inom jobbet sedan hade sett när deras syskon blev kidnappade och aldrig mer kom tillbaka, hon kom ensam som nybliven student till Arlanda och vidare till Stockholms central, det här var långt före mobiltelefonernas tid. Där på Stockholms central skulle hon boka en tågbiljett till Umeå men möjligen sa hon Åmeo och hon stod senare mitt i natten just där, i Åmål i Dalsland, inte så kul, nu skrattar hon dubbelvikt åt det men då var det jobbigt. Tänk er själva att komma till Teheran, säga att ni ska till nån liten bergsstad och hamna var som helst och inte kunna ett ord persiska. Ja så hemskt och synas också att man var helt annorlunda som blond och grönögd och inte höra hemma där på något vis. Ja hon gick mot en polisstation, någon visade vägen och hon fick övernatta på stationen.
Nästa dag kom hon fram till Umeå. Och på något sätt fanns ett boende och hon började snart på universitetet där och läste kemi, kunde flytande engelska och lärt sig en hel del svenska efter ett tag.

En trevlig norrländsk kille blev väldigt intresserad men hon avvaktade med karlar och flera år senare efter att ha kommit till Stockholm mötte hon en landsman och det blev giftermål och två söta döttrar.
Om jämlikhet: en sådan karl är nog inte helt vanlig bland svenska karlar ifråga om att dela jämlikt. En kväll undrade jag vad han höll på med, det var nattning på gång, den skötte han alltid med tandborstning och allt. Och, var noga så den yngsta inte skulle känna att hon fattade sämre, och att den äldre inte skulle tycka det var för barnsligt, så han läste en berättelse anpassad för den två år äldre systern och en annan för den yngre och så pratade han om berättelserna och de "diskuterade" och så sa han att de små liven var superduktiga. Om den äldre systern sa att den lilla fattade dåligt, ja så där som syskon håller på så ordnade han upp det pedagogiskt. Gör han så jämt undrade jag, ja varje kväll sa min kollega skrattande. Ja sedan lagade han ofta maten i hemmet också. Och tvättade och handlade, snickrade och byggde till och tog upp takfönster. Och jobbade. Det gjorde förstås hon också och en massa annat som alla kvinnor gör. Vi jobbar mycket övertid inom lab. och då visste hon att han tog hand om allt, hämtningar och matlagning.

En dag på jobbet, ja hon hade utbildat sig till biomedicinsk analytiker här, han hade en ganska långt gången läkarutbildning från annat land men tyckte det skulle dröja för länge att komma i tjänst här så han läste till sjuksköterska istället och specialiserade sig inom psykiatrin så småningom, lång parentes, men i alla fall tyckte jag att det var han som kom och såg ut som en dränkt katt. Jo det var det, han såg att det regnade så förfärligt så han tog cykeln till sjukhuset (rätt lång cykelväg) med en regnkappa till sin älskade, vi skulle sluta sent. Varför bad du honom inte att komma in? Nej han såg ju så gräslig ut sa hon:-), haha.

Ja intressant är det att jobba på ett jättestort universitetssjukhus och möta människor från många länder, från krigsdrabbade kom de och andra kom frivilligt, arabiska prinsar och andra araber, en rysk prinsessa, (enligt egen utsago i släktleden bakåt), folk från många forna östländer, från Sydamerika, från Afrika, från USA, från Indien, från Kina och från olika europeiska länder och även de nordiska, Danmark, Norge, Finland och Island, ja från alla dem har jag haft arbetskamrater i Uppsala, i Stockholm och till Visby lasarett som blev utökat om somrarna kom en del utom Sverige, alla har vi en historia och vi är rätt lika. Ibland kan jag tycka att som t.ex. den arabiske prinsen visade mycket mer empati för en svårt sjuk när besked gavs och bemötandet är särskilt viktigt än hans svenska kollegor gjorde, var en erfarenhet det också. Och inte hade Sverige slängt ut pengar heller på utbildning, den hade hans familj betalat i England för honom. Här blev han specialistläkare inom sitt område. Och han var väldigt rolig att arbeta med, respekterade kvinnor oerhört och hade en ljuvligt söt liten dotter som var väldigt kavat och rolig. Och många går vidare, till andra sjukhus här eller flyttar ut i Europa eller USA. Och så kommer nya. De som får riktiga topptjänster stannar oftast, då tänker jag främst på läkarna.

Olika religioner representerade de, många firade sina högtider, andra tog lättare på dem, en del bad i omklädningsrummen på sina raster åt rätt håll, det hände flera gånger att någon i personalen dog alldeles för ung, svenskar, både kvinnliga och manliga kollegor, som drabbades av något allvarligt och inte gick att rädda, då hade vi en tyst minut och klinikchefen eller ställföreträdande fick panik, för vad säger man? Kanske läser en meningslös dikt? Och inte ett ord till oss sen, var alldeles kallt och stumt. Sånt kunde de från andra nationaliteter hantera på ett annat sätt, vara stöd och kunde tackla människor i sorg. Med värme. Och visade själva saknad och empati. Och var en tillgång på begravningarna sedan för både arbetskamrater och berörda familjer.

Detta väckte visst många tankar. Tror det var saffran:-)

söndag 15 november 2015

Det lilla ljus jag har

https://www.youtube.com/watch
                                                  Ljus som inte kan blåsas ut...

Hopp

Jag sätter det till barnen som växer upp, blir glad när jag ser vad 12-13-åringar gjort och det innan allt det fruktansvärda som senast hänt. De deltar i en tävling om fred och vinnaren blir inte direkt belönad med någon stor summa, 500 kronor som går till hela klassen gemensamt, vinnaren får lite extra ära kanske. En flicka har målat så otroligt vackert, gjort jorden med alla dess hav och länder som ett stort hjärta istället för en glob och omringat det med pärlor i regnbågens färger som återkommer hjärtat runt. Sedan kommer en duva flygande med den sista biten, en ganska stor del, en femtedel ungefär så hon har tänkt där med, och gör jorden hel där den varit trasig med sitt stora hål. Hon vinner och jag ser även andra bidrag väldigt vackra och kloka. Hennes teckning ska nu gå vidare till en större tävling och final. Hon heter Ulrika förresten.
Min duva jag köpte av grevinnan på slottet vi besöker då och då i England, hon tillverkar fina smycken och mycket annat också. Duvan tyckte jag om, särskilt att hon fått dit ett litet öga också.

lördag 14 november 2015

Det sägs att,

människan har mer avancerade mentala och intellektuella funktioner än djuren, ???, kan det vara sant, fundera ett tag när ni läser den länken, jag har också lyssnat på den oklippta versionen som är två timmar lång och med än mer våldsuttalanden, det är så aktuellt med det vansinniga våldet idag...,
det vi vet däremot och även jag själv som har en hel del poäng i neuroscience och arbetat med hjärnor är att kvinnor har fler axoner, ja många fler och därmed många fler kontaktpunkter och ett större samarbete mellan hjärnhalvorna och dessutom fattas ju inte ett "ben" på oss, xx istället för xy, tror det har betydelse i tankeförmåga men att utröna detta gör vi nog inte i detta jordeliv, vi får stå tämligen frågande över allt som sker.

Att mäns våld är stort det vet vi och om det finns fysiologiska eller mest kulturella förklaringar kan vi fundera på och alla blir ju inte galningar och det kan vi också fundera på, vad det är som skiljer. Att formatera om hjärnan går i galna omgivningar och så har droger väldigt stark påverkan till att förvränga verkligheten. Och ingen gör säkert de här vansinnesdåden utan dem, gäller i krigsvåld och övrigt våld. Och droger kan vara både av laglig och olaglig sort, de är alla lika farliga men okunnigheten är stor hos användaren.

Men skrämd blir jag av en vit man, svensk, född i Göteborg, uppväxt i Borås, nästan lite hyllad tidigare och nu i allt detta karlflabb och att sedan skylla på spriten och annat, han meeeenar nog inte så. Säger vi så om alla män? De meeeeenar nog inte så. Är det spriten då också eller? I våldsdåden? Och någon religion märker jag inte hos denne man, möjligen en egen religion att han tillåter sig allt och har rätt till allt. Tycker jag synd om honom? Inte ett dugg men övriga i samtalet är medskyldiga, en karl försökte stoppa det fruktansvärda något litet visserligen. Och att vara kvinnan som den han uttalar sig om och leva här med ett sådant liv? Är det något vi är stolta över? Glöm allt vad rasism heter nu kära ni, det finns så mycket mörker bakom pannloben som vi måste försöka tala öppet om så att inte en hel generation av män är förlorade i detta mörker. Och det är tragiskt och helt obegripligt var detta hat kommer ifrån. Som hos mannen utklädd till eller om han faktiskt var en busschaufför med sin stampapåhuvudochkroppochhårdasparkattack på ett två-årigt barn som var med sina föräldrar där i en liten norrlandsstad. Det här mörkret måste stoppas men hur?

Skrämmande är att sådana här människor tydligen finns runt omkring oss, ser hyfsat normala ut, framträder i media, hyllas och flabbas åt och hålls om ryggen. Ska aldrig bli rädd mer för någon lite luggsliten skäggig karl som numera sitter i galleriorna innan de går till sitt boende. Hur en människa ser ut har verkligen ingen som helst koppling till vad de kan göra, får jobba lite med den fördomen. Grabben i Trollhättan var ju även han rätt söt och såg snäll ut. Men fullständigt galen och ond till det sista andetaget. Och rasism som en journalist så rätt skriver, finns ju inget sånt ord egentligen, då avskyr vi oss själva, det finns ju bara en ras människa, så sant.

Det ofattbara

Några foton från mitt album, ett sånt man kan hålla i handen

fredag 13 november 2015

Hälsosamt liv med mål och mening

Läser mer om de blå zonerna, man måste vara prenumerant för att läsa denna artikel ser jag men de brukar ju kunna läsas av alla senare. Idag handlar det om Costa Rica, Nicoya-halvön. Helt otroligt och kanske det mest som berättas, att människorna som uppnått en så hög ålder som en kvinna här, 109 år, inte blir trött av umgänge och aktiviteter som vore naturligt utan sitter och diskuterar dagsaktuella frågor i timmar livligt och engagerat inte minst om kvinnors rättigheter. Och journalisten säger att häpnadsväckande ofta möter han dem i de blå zonerna, de är glasklara och inte som om det vore den sista tiden i livet.

Just denna kvinna har vandrat den långa vägen över bergen i mörker sen hundra år tillbaka som liten flicka och lärde sig då en bön av sin mamma, att Gud går framför och bakom dig och vakar över dig, sen har hon bett den bönen varje dag och börjar med att be den för journalisten också och välsigna honom. Men som hon säger, varför hon fått vara trygg vet man ju inte. Hennes barn är mellan 80 och drygt 90 år. Hon började arbeta som fem-åring på fälten och lärde sig mycket om örter och naturläkemedel och blir konsulterad av de andra invånarna här. Äter mycket tropiska frukter, majstortilla och mat som är späckad med antioxidanter. Man har funnit att människorna här har längre telomerer (det här är molekylärbiologi och ni får googla) väldigt intressant är det att man sett detta och det förklarar ju en hel del hur de kan bli så gamla. Och då att livsstilen ligger till grund.
Här är också demens i stort sett okänt.

En annan dam, 101 år, älskar att dansa men tycker dagens män är mer anonyma och inte vågar ta plats, människor hade mer karisma förr tycker hon:-). Men samtidigt sägs att både män och kvinnor vågar ta plats oavsett ålder, har en rakryggad stolthet och de gamla frågar inte efter respekt, de tar den för given. Intressant är det på alla sätt att läsa om detta. Och något jag lägger märke till är att dessa pigga äldre skrattar mycket, hjärtligt, och har humor:-)
En fysiskt rörlig livsstil och det finns utrymme att unna sig godsaker och god mat, men processad mat äter de inte som den där korven:-), kanske om de gör den själva från grunden och vet vad den innehåller 

Veckans

Det blir nog den enda maträtten med kött, vi äter mycket grönt och fisk, det här blev väldigt gott och så enkelt. Brynt köttfärs, lök, vitlök, rostad paprika, soltorkade tomater, färska tomater, lite soya, kryddor till det och några gröna kvistar finns ännu på balkongen att hämta, sedan en lagrad riven ost och Gemelli till, allt från början till slut ekologiska ingredienser. Och riktigt njutbart och lätt att sno ihop.

torsdag 12 november 2015

Kan ju inbilla mig;-)

Julen för sex år sedan skrev jag till kungen och drottningen, ja det var efter en julpromenad i vår huvudstad och jag tyckte att vår vackra stad gott kunde få lite mer ljus och vackra arrangemang. Och att en fin kväll kunde ordnas när stadens ljus tändes. Så det skrev jag och skickade per post för jag skickade med exempel från andra städer i Europa och från Storbritannien där jag då sett så mycket vackert och att folk gladde sig. Och även en tidning så det var lättare att förstå hur det kunde se ut. Nästa jul startade projektet juleljus i Stockholm och i år är det femte året (skulle vara på försök i tre år sas det). Ja vem vet:-)

Sedan skrev jag till herr statsminister om den 15-årige eleven som räddade så många på sin skola med sin sinnesnärvaro och förklarade lite mer. Idag var kungen och drottningen där inofficiellt men nu officiellt och träffade lärare och elever och vistades i klassrummen. Ja vem vet:-)

Bra i vilket fall är båda dessa händelser och ännu bättre vore att som medborgare i detta land få ett svar. Det är ju så enkelt i dessa tider, en barnlek även om det drösar in mail och annat så har de ju hur många hjälpredor som helst att besvara, kunde ju bara stå: vi har mottagit ditt förslag, tack.

Men tror att det är bra ändå att skriva ibland, som nu till de där flygbladsmänniskorna med vår fina blåsippa. De får säkert inget svar heller men det uppmärksammas att folk tänker och reagerar. Att inte allt är stumt. Ja nu kan jag inte minnas att jag någonsin skrivit något mer till en offentlig person utom till en TV-personlighet då jag tackade för en alldeles fantastisk dokumentärserie hon gjort. Hon tackade väldigt varmt och skrev intressant till mig, jag visste inte då att hon var så allvarligt sjuk och strax efter avled hon. Så bra att inte vänta.

Blå zoner och blå mat

Det talas mycket om de blå zonerna som är fem och så har vi i Sverige lagt till småländska höglandet, de andra är områden på Costa Rica, Sardinien, Grekland, ett område öster om Los Angeles och Japan.

Målet i sig är väl inte att bli gammal men frisk och gammal och fortfarande i full vigör, människorna här pensionerar sig inte i så stor utsträckning, läser om en 90-årig kvinna som fortfarande studsar iväg till sitt lärarjobb, en annan 95 årig man, har odlingar en halv mil bort från hemmet, sköter dem hela dagen och promenerar i ansträngande terräng dit och hem varje dag. Andra 90-åringar slår knut på sig själva och är viga som barn, slänger sig lätt ned på golvet och upp igen:-). Gemensamt att de ej blir dementa, de äter ren egenproducerad mat ofta i sällskap, är generösa och delar med sig, har gemensamma fester, en tro som ger mål och mening, ett ganska enkelt liv, topprenoverade kök och badrum lyser med sin frånvaro, ganska knaper ekonomi men rika på upplevelser och glädje. Barn som flyttat till storstäder och skaffat sig utbildning och lite lyx har återvänt, om de kan försörja sig i dessa områden så föredrar de det livet igen.

Människorna äter allt egentligen, kött, fisk, ägg, ost, bröd, mycket grönt och frukt och mycket honung som de sötar allt med. Utesluter absolut inte fett och sött, tvärtom, de äter mycket extrasöt frukt för att få sötman, både som dessert och använder den i bakverk så det ingår naturligt fruktsocker det som man här i Sverige så okunnigt varnar för, allt naturligt är rätt, det är om fruktsocker tillsätts som här i allt mellan himmel och jord och i helt okända koncentrationer som det blir galet för att inte tala om den eländiga glukossirapen som snart finns i alla livsmedel. De utesluter däremot raffinerat socker. Och motionerar dagligen men naturligt eftersom arbetet ger motion. Och dansar:-). Och har ett rikt socialt liv. Intressant är också att de aldrig någonsin ger bebisar välling. (Utom Småland då antar jag, men kanske de också gjorde på annat sätt förr).

HÄR, finns en rad artiklar från SvD om detta och det skrivs mycket i alla tidningar om dessa blå zoner, begreppet myntades av forskare för tio år sedan men nu har en svensk journalist och en kock fördjupat sig i ämnet och intresset väckts mer här hemma.

Undrar om det här ingår i den hälsosamma menyn;-), maken ser sånt här, jag skulle inte komma på tanken att titta efter dem nu, men otroligt goda, hemgjorda med en fantastiskt god mandelmassa och massor med grädde på en fluffig bulle, jag orkade halva, är och har aldrig varit någon storätare. Kombinerad med julmust på burk (som maken också står för, han tyckte det var lite trevligt med sån;-) så blir det en helgmix kanske som godkänns även i dessa tider, haha.

onsdag 11 november 2015

Framtiden

Lite kul läsning och annat som är mindre kul, först ut HSB, (som är Sveriges största kooperativa bostadsrörelse och boende har med sitt ägande inflytande över bostadsrättsföreningens verksamhet), tidningen har frågat medlemmarna om önskeboenden i framtiden. Svaren blir ungefär så: stuga på hjul där personen själv kan bestämma var hen ska vakna upp nästa dag, frihet, (där har vi de där resandegenerna igen;-), fast i detta fall tillräckligt med pengar och emellanåt en resa till någon strandbungalow med sol och bad ingår i drömboendet.

Nästa svarar att en lägenhet på markplan där odlingar får plats och ett trevligt uteliv kan bedrivas, och att vuxna barn och barnbarn som hälsar på kan bo i föreningens uthyrningslägenhet, är det optimala.

Nästa tänker sig att alla gamla som behöver hemtjänst ska kunna få bo utomlands och få den hjälpen där och Sverige betalar.

Nästa vill bo i Italien bland olivträd och vinodlingar.

Nästa vill bo i en timmerstuga med både skog och hav nära och bedriva coaching (av vad stod inte) och qigong, kanske skriva lite.

Förslaget som vann var lägenheten på markplan, 1000 kronor var vinsten, ja jag läser inte tidningen så noga så denna tävling har gått mig förbi.

Det värsta jag kan tänka mig ändå är en stuga på hjul och vakna lite här och där:-), har ingen sådan längtan och kanske beror det på att jag inte ens varit in i en husvagn men har man inget val så är det annorlunda förstås men nu pratade vi om drömboenden:-).

Annars är det inte så upplyftande, finansmarknadsministern säger att våra svenska pensionspengar ligger i fossila tillgångar och riskerar att bli värdelösa, det låter inte så bra nej:-), kanske ska bygga den där stugan på hjul i tid men var ska vi hitta den där tomten att stå på, hmm, finns det sådana för svensken att ockupera, hmm, undrar lite hur förslagsställaren tänkte där...

Så står det om bostadssituationen, en ung singel upp till 29 år med medelinkomst kommer att ha råd med en bostad på 14 kvm, det är inte mycket men blir så om nya regler från Finansinspektionen om skuldkvotstak blir verklighet.
En 50-64 åring får inte mycket större de, 20 kvm om de måste låna till lägenheten och detta gäller Stockholms innerstad, man får några kvm till om man nöjer sig med Stockholms kommun.

Om han den förre finansministern står att han är ekonomivärldens rockstjärna, reportrar har varit på hans "föreställning" och han berättar hur han i dessa klimatansträngningstider, hmm, flyger jorden runt, träffar alla de sorter av makthavare, är med i TV-program och förmedlar där insikter om alltifrån fattigdomsbekämpning i Afrika, digitalisering på andra håll och hur USA gör eller inte gör på sin arbetsmarknad, ja allt vet han.

Politiskt anses han ha lämnat ett smärre kaos efter sig, en juridisk soppa med honom som chefskock.

Det verkar ju vara bra att ha i sitt CV:-).

Förtroendet för euron hos allmänheten i de olika länderna är förlorat sägs det vidare i ett EU-sammanhang.

Och länder tar av sina reserver för att täcka budgetunderskott och vi har ju också stora lån utomlands och kanske ska ta mer.

Världens stora elände kommenterar jag inte just här men det enda positiva för nästan något företag eller någon annan företeelse som finns att läsa om är Ikea, det växer och alldeles särskilt i USA. Jag vet ju inte hur svenskt det är längre men nu bor ju Ingvar här igen och betalar skatt och ger bonus till sina anställda, det tycker jag att alla företagare ska göra. Hans pojkar kanske har det största ägandet idag och de bor inte här. Men hittills har folk i andra länder kunskap om både ABBA och Ikea och en och annan att det är nästan gratis barnomsorg, hoppas vi inte blir kända för allt otäckt som händer här utan att det kan bli balans både på folk och politik och att vi hjälps åt att hålla sansen, och använda det där civilkuraget m.m. och se alla som medvandrare på jorden.

tisdag 10 november 2015

Sjukhusbyggen här och där

Läser om Skanskas avtal och sjukhusbyggen, vårt NKS  är nu uppe i en kostnad på 23 miljarder och mer lär det bli. I Storbritannien har fem stora specialistsjukhus byggts av Skanska och orsakar nu kris, två av sjukhusen är satta under tvångsförvaltning, det ena i London. Inte bara byggnadskostnaderna är fantasisummor utan det ingår i decennier kostnadsavtal för fastighetsskötsel m.m., byta en propp kan kosta drygt 6000 kronor t.ex.!? Och att sätta upp en lampa 56000 kronor...

De här modellerna med privata aktörer har skett under 2000-talet och Skanska tog ju hem kontraktet för Nya Karolinska i Solna också. Trots att studiebesök gjordes även i Tyskland för att se hur de finansierade nya specialistsjukhus. Det kan man läsa om HÄR. I Tyskland har de sjukhusen byggts till en kostnad som är en tiondel av vårt svenska avtal.

Lite vibbar får jag, tänk om NKS aldrig öppnar? Att det inte finns varken utbildad personal eller pengar till att anställa och driva den vård som är tänkt? Då har ett fantastiskt KS, det gamla gått i graven och det blir fullständigt kaos.

Som exempel finns sjukhus som byggs för ett visst antal miljarder när avtalet tecknas och sedan när de samlade betalningarna är gjorda och med fastighetsskötsel m.m. är summan ungefär åtta-tio gånger de miljarder som var byggnadskostnaderna. Sådana avtal gäller även för Nya Karolinska. Kanske om det ska kunna vara i drift så stängs flera andra sjukhus eller stramas åt ordentligt. Vi får se. Skanska har inga kommentarer enligt SvD som haft fördjupningar i detta.
 Här byggs det mycket också, om och nytt men inte helt och hållet, Karolinska Huddinge, nybyggt på 70-talet så inte så gammalt och med en ny stadsdel som växer fram.

måndag 9 november 2015

Medalj och julklapp

Alltså, den här pojken, vilken hjälte och vilken närvaro och styrka, ska han inte få medalj och som årets julklapp som kan ske på stört att hans pappa får komma. SO-lektion brukar vara fullklass så det fanns 30 elever här i klassrummet som han räddade livet på och dess lärare och kanske många fler? För hade han inte gjort det han gjorde hade ondskan kunnat fortsätta till nästa rum innan någon hunnit larma eller stoppa detta. Det lyfts fram för lite, står väldigt mycket internationellt om detta. Och Löfvén kan hämta hans pappa tycker jag på stört, en liten sak för honom och vårt land men stor för familjen.

söndag 8 november 2015

Obs! Ej till salu:-)

Haha och det vet jag så väl, har tagit bästa platsen i den där fina affären ni vet i den mjukaste av kattbäddar som är till salu:-):
Här kom bussen och en tjej kliver på, vi mötte flera bussar både tur och retur och jag ser att det är många avgångar varje dag och även nattbussar till Uppsala, på vissa bussar stod det "express" som betydde att de gick direkt. Bra service på landet och många har köpt hus och hästgårdar här och har sitt arbete eller studier i universitetsstaden Uppsala.
Det var här i det högra hörnet jag hittat min favoritplats så jag hade bra koll, både på dem inne i affären och när det kom en stockholmare och fotade:-), haha.

Ja vi for över dagen till landet, är ca 28 mil fram och tillbaka totalt så det är okey, tar tid genom Stockholm visserligen och Uppsala har blivit nästan lika busy med trafik och innan fotade sig maken m.m. för pass på tidsbeställning i Stockholm men det går ju så snabbt och smidigt numera så sen for vi. Tittade in i affären som var stängd sist och det finns hur mycket fint som helst i den. Köpte några mindre saker, det är små tavlor på canvastyg och så ett par fina anteckningsböcker med text. Massor med fina ljus fanns, en leksaksavdelning, stor blomsteravdelning och mycket fint till inredning och café.
 På hemvägen stannade vi på Ikea Uppsala och åt, denna gång grönsaksbullarna och vi hade tur att pastan till var slut så vi fick en rotsaksgryta till, jättegott, killen i personalen beklagade det hela:-) och frågade om vi ville ha parmesan på och det ville vi:-), maken slog till med en liten chokladpudding också, själv tog jag en förrätt med skagenröra och surdegsbröd. Och cappuccino som avslutning, gott och vi satte oss i ett par skinnsoffor där det var lugn och ro, ( ja där man får sitta, föräldrar med en fika  medan barnen härjar bland leksaksspisar och annat, flera gjorde detsamma nu när det var lugnt). Det var endast ett par söta små änglar som stod och "lagade mat" där glatt och med roligt småprat:-)
I matkassan fick vi en kupong, för en krona vardera "fick" vi en slickepott och ett doftljus, ja det kunde vi inte motstå:-)
Den här lampan "Ljusa" är toppen, fick leta länge denna gång innan jag hittade den, är tänkt för barn:-), har generator som man vevar upp och det blir bra ljus, inga batterier så den är toppen att ha med i stugan där batterierna alltid laddat ur annars.
Dynor hittade jag i en annan butik, visserligen dubbelt så dyra som Ikeas men unnade mig, de passar bra till de gammaldags stolarna som jag köpte som nästan nyutexaminerad biomedicinsk analytiker för länge sedan till min första bostadsrätt i Uppsala efter att ha flyttat sju gånger under gymnasie- och studenttid och var trött på det. Tänk vad annorlunda det var då, tror jag i alla fall. Jag hade fått en bra tjänst och sparade nästan varenda krona och arbetat extra innan, kontaktade en mäklarfirma och en mäklare körde mig i sin Mercedes till några olika objekt som var till salu, efter det första vi tittade på så förstod han vad som passade mig och han var noga med att påpeka det han såg om både för-och nackdelar och om priset var okey i förhållande till detta.
Jag köpte en jättefin stor tvåa, verkligen mycket fin med stor balkong helt utan lån. Sett i dagens bostadsmarknads ljus så var det ändå inga astronomiska summor om jag räknar om i dagens penningvärde och inte heller sedan när vi köpte bostadsrätt i söderort i Stockholm, det var fullt möjligt att spara och leva förståndigt och kunna göra detta. Den har sålts ser jag ett par gånger till för miljoner numera. Och att som 25-årig tjej åka runt så med en helt främmande man även om det var från en välrenommerad mäklarfirma känns bra idag att det kunde vara så och han tyckte nog förstår jag sen att den här tjejen var rätt tuff:-). Och sen ringde jag mamma och pappa och sa att jag köpt lägenhet:-), de var glada och kanske varit lite oroliga, men som ung tjej då var det mycket tryggare än det är idag. Det är tragiskt att utvecklingen går bakåt.
Ja och stolarna som var det första jag köpte till lägenheten förutom en säng, de hänger med vid frukostbordet än. Väldigt välgjorda och ännu lika fina. Kvalitet! Och nu fick de juldynor med både volang och spets, så nöjd:-)
Och en liten gran tog jag från tomten och gjorde en plantering hemma med hyacint, svamp och tomteflicka. Att det blir mörkt så plötsligt överraskar, vi jobbade i trädgården så mycket vi hann men redan kvart i fyra var det mörkt. Vi tände ett ljus på graven igen så det får brinna ett tag till hos mamma och pappa. Sedan åkte vi hemåt, man får köra försiktigt för alla vilda djur som kan dyka upp på vägen mot stan men trevligt att göra en paus där och så slipper man den värsta rusningen i Stockholm sedan. Trötta var vi hemma men trevligt hade vi haft.

lördag 7 november 2015

Så här i svenska kristider,

fast en gemål försörjer sig själv så honom behöver vi inte bry oss om, om något kostar 1000 kronor eller 30000 kronor, tycker inte det är särskilt stor skillnad eller ingen alls, kanske det är känslan att bära det där 30000-kronorsplagget som är viktigt, vad vet vi, de flesta av oss...
så mycket kostar prinsessornas garderober

Själv blir jag väldigt nöjd när jag kan göra ett fynd, som den här väskan i skinn som har så fin inredning och minns att den kostade halva priset eller om det var en tredjedel till och med, som kanske var 400 kr, det bästa fyndar jag i England, jag skulle få betala mycket mer här, är så nöjd:-) och den är redan 4 1/2 år ser jag på fotot, och lika fin än. Ja och det ska erkännas att jag har några väskor till i olika färger men jag har jobbat ihop till dem själv.

fredag 6 november 2015

Nu så är det ♫ ♫,

nej inte riktigt:-) men bäst att passa på när man är på shoppingtur, så mycket fint fanns här:
Jättegod kola från Gränna i fin burk, pepparkakskola och polkakola, ett doftljus kom med också, ska dofta höst:-) och
en filt med ekollon är mjuk och skön
Fina servetter, och julnäsdukar som är så här fina lindrar nog snuvan:-)
En ny dörrmatta kändes helt rätt och några julmagneter och lite fest till fåglarna. Årets JuleSkum 2015 är med  clementinsmak och kan skickas som julkort och har text: Med Juleskum är det allra bästa, att när påsen är slut öppnar du nästa":-), adressplats finns på baksidan och markering för två frimärken. En fin ljusslinga som har små metallbollar i silver blir nog fin när den kommer upp. Fanns väldigt många modeller att välja på, den här är med el-kontakt
Trevlig jultidning, rolig läsning om både gammalt och nytt och med fina julkort från 40-talet och 50-talet
Jo det doftar höst:-) och kolorna minskar i antal:-)

torsdag 5 november 2015

Den där tomten,

verkar inte ha varit alltför mysig, i alla fall utdöms den som livsfarlig att vistas på för svenska barn, invandrarbarn, särskolebarn, ungdomar på byggprogram och förstås för alla vuxna lärare och övrig personal: Här kan ingen vistas så lärarna applåderar när skolan stängs för alltid

Ja nu har den här industritomten varit väldigt aktuell i dagarna men vad den rike fastighetsägaren som för övrigt är miljardär och en av de mäktigaste i denna bransch tänkt att ha den till kan man undra och man kan undra att staden byggde en stor skola här för både förskolebarn och gymnasister innan någon sanering eller innan provresultat fanns från den mycket giftiga marken, och bara efter kort tid är allt stängt och all verksamhet nedlagd. Toaletterna kunde ju fått användas av dem som bodde direkt på marken här och hur kunde de överleva i denna livsfarliga miljö?

Sen är det märkligt att ägaren ska betala avhysningen även om han knappt märker av en sådan summa och sen är det märkligt att när bosättarna parkerade sina husvagnar på gator för att skydda dem och sina ägodelar så transporterades de snabbt bort, folk bad om respit på en timma för att hinna plocka ut sina ägodelar, ja sitt livs ägodelar, men den gavs inte och de ska betala staden 2500 kronor inom tre månader för att få sin husvagn tillbaka. Sen är de stadens. Eventuellt ska ägodelarna betalas separat för att fås tillbaka.

Det blir svårt för dem med de summorna, för dem som inget har.

Skulle inte den här staden behöva hjälp med matematiken?

Ibland vill vi ha "marmeladfika"

Är så gott med lite olika marmelader och en lagrad ost, till det tunnbröd som jag gräddade så det blev knaprigt istället för mjukt, olivolja och lite flingsalt på, tunnbrödet är ekologiskt med namnet AKKA tillverkat i Bredbyn och inköpt på Hemköp, (nu ska jag läsa på lite om den byn i Norrland):
Och alltihop är gratisreklam, är inte sponsrad i fall någon läsare tänkte påpeka det, jag ger bara och tipsar lite:-)